Lilla Lamm

Otursdagen är inget vi funderar något vidare på i Lilla Lamm. Vi är rätt vana vid otur året runt.

På sistone har vi haft oturen att ensilagen blivit förstörd av korpar så vi vi köpa på annat håll. Det gick bra med första leveransen. Andra leveransen vägrade fåren att se åt. Äckligt av någon anledning. Den lyckades vi byta bort.

Vi har oturen att ligga i skottlinjen för "landsbygdsutveckling" i form av kommunalt vatten. Det har grävts av vägar och dragits ledningar genom fårhagen (vilket iofs inte varit några större problem) men, hädanefer kommer vi behöva betala för vattnet. (Tur att "får inte dricker" som den gamla myten säger.)

Det lammas för fullt i fårhuset. En natt fick vi ringa veterinären för att Bolly inte lyckades få ut sina lamm (i år heller) för att det var en död lammunge med huvudet bakvänt som spärrade vägen. Lite tur att två friska tacklamm kom ut i allafall. En morgon, när vi av olika oturliga anledningar var där lite senare än vanligt, hade en tacka försökt lamma men med ett ben vikt på det stora bagglammet så lyckades hon inte få ut det. Den var död men tackan klarade sig dock bra. En annan morgon hade vi oturen att få ett lamm med två huvuden. Det gick naturligtvis inte att få ut så vi fick avliva tackan. Otur rakt igenom.

Påskhelgen ägnades åt stängsling av ny hage. Härligt med fyra dagar av hard core stängsling. Långfredagen ägnades åt upprullning av många, långa meter ståltråd. Påskafton bjöd på snöstorm och sjuk Lill som fick kurera sig med lite lamningar "inomhus". Det var ju lite otur att det skulle bli snöstorm kan man tycka.

Räkningar kan väl inte klassas som otur men sådana har vi också...

Så nej, vidare oroliga för speciella otursdagar är vi inte.  ...peppar, peppar, ta i trä.

Åhhh, nu har vi inte fått lamm på flera dagar. Tackorna vaggar omkring och ser ut att spricka när som helst. Ibland ser det ut som om lammen slår kullerbytta i magen när de sparkar och lever rövare. Tackorna suckar.

Så, nu kan väl resten lamma också, nu när vi ändå är på vår vakt.

Denna höst har vi ägnat åt att fotbada våra 40 tackor och baggen Alfred. Vi åkte ju på klövröta i somras igen, denna gång en aggressiv variant. Vi försökte mota rötan genom att ge de utsatta tackorna antibiotika, men insåg att vi också var tvungna att fotbada alla djuren. Nu verkar alla ha friska klövar, men vi får vänta till sommarens fukt och värme innan vi vet om vi blivit av med rötan helt.

Ett annat bekymmer har varit ensilagen. Balarna stod för länge ute på fälten och korparna hade hackat sönder plasten på allihop. När balarna togs in till gården satte vi silvertejp för alla hål, men ensilagen är skadad som det är. En hel del foder måste kastas, vilket inte är roligt, emedan det är ont om foder i vinter. Vi blir nog tvungna att köpa in extra ensilage framåt våren.

Ytterligare en "svårighet" har varit att vår klippare inte kunnat komma ner på hela hösten. Vi hade fått en preliminär tid precis när vi tagit hem tackorna från betet. Det hade passat utmärkt, för de var då fantastiskt fina och helt rena utan skräp och boss i pälsen. Tyvärr fick han förhinder då. Nu har det gått en och en halv månad och det är hö, ensilage och halm i ullen... Men nu på söndag 4 december är det planerat att han kommer och klipper.

Det är bara att inse att inget blir som man tänkt sig och att det bara är att kämpa på. Vi hoppas på ett bra år nästa år!

Våra 23 bagglamm var inte svårsålda precis. Vi fick t o m sätta upp folk på reservlista! Och de som smakat köttet har alla tyckt att det var väldigt gott, mört och fint. Så det kan vi glädja oss åt i alla fall! Och att tackorna och Alfred mår bra och att damerna förhoppningsvis är dräktiga.

Vi kan också glädja oss åt att träckproven inte visade på några nämnvärda parasitangrepp, sålunda behövde vi inte avmaska dem nu heller. Förra gången vi avmaskade dem var våren 2010, sen dess har de varit i princip parasitfria!

Ännu en sak att glädja sig åt, är att vi nu tagit en ny del av lagården i besittning. Där var tidigare en "pool" där det stått en silo. Nu är poolen utfylld och vi kan använda även denna del av lagården, vilket kommer att behövas när lammen börjar födas.

Och lite i förväg sådär kan vi glädjas åt baggfällarna som kommer tillbaka i mars-april; det borde vara en hel del riktigt snygga skinn däribland...

Så, nu väntar vi in klipparen och sen julen!

Så var alla klövarna klippta för i vår. På tackorna alltså. Sen får vi kika på lammen innan vi släpper ut dem på betet; deras små klövar hinner växa en del de också. De är så lätta att de inte nöter så mycket på fossingarna.

Alla lammen och mammorna går nu tillsammans, utom Dixie med minilammen Elektra och Elektron. Vi försökte släppa ihop dem med de andra fåren, men Dixie blev tjuvdiad av andras lamm och kunde inte freda sig, så hon och hennes lamm fick egen kupé igen. Hennes småttingar behöver sannerligen all mjölk de kan få...

Får och lamm mår utmärkt bra i alla fall. I påsk ska vi ägna oss åt stängsel - dels planering av bagghagen vi ska bygga, dels koll av stängslet runt sommarhagen.

Vi jagar fortfarande vår fårklippare för att han ska komma och klippa tackorna, men han lyser med sin frånvaro.

Hrm.

Provsvaren från Vidilab visade på inga parasiter. Alltså behöver vi inte avmaska fåren. Hipp hipp!

Inför sommarens betesgång ska tackorna kollas så de inte har inälvsparasiter. I så fall ska de avmaskas. I och med att vi driver Lilla Lamm ekologiskt, kan vi inte slentrianavmaska dem, utan måste ha träckprov som visar på parasiter och en veterinär som ordinerar lämpligt avmaskningsmedel.
Ikväll samlade vi in 6 prover från olika tackor. Jisses vad de har svårt för att bajsa, när man vill att de ska bajsa. Annars trillar det kulor till höder och vänster så fort man tittar på dem, men i stunder som dessa kniper de.
Proverna lägges i 6 små plastpåsar som zippas igen. Dessa lägges i en stor plastpåse, som läggs i ett kuvert, som skickas till ett labb där man letar reda på eventuella parasiter (kul jobb!). Tillbaka får man ett obegripligt svar, som man faxar/mailar till sin veterinär, som säger vad man ska göra.
Detta får man göra vår och höst, ety man är medlem i Fårhälsovårdens Lilla Paket, där detta ingår.

Lilla C fyllde fem i veckan och idag var det barnkalas i fårhuset.

Långbord av brädor och höbalar.


Caitlyn på sin höbalstron


Av med duk och tårta och så byggde vi om bord och stolar till en höppborg.


Istället för den obligatoriska fiskdammen fick alla barn fånga sin påse med herdestaven.




och till sist en bild på lammet som gav Lilla Lamm ett ansikte: Electra! Vägde idag, ett dygn gammal, ett kilo enligt hövågen. Brorsan Electron vägde tre kilo enligt samma våg men jag ska kontrollväga med brevvågen i morgon. Hon är pytteliten, så liten att man kan hålla henne i en hand och då menar jag verkligen i handen.

Här står våra mammor inburade med sina lamm. Längst bort är Lilla Dott med Elvis och Elvira, närmast är Chutney med Explorer.

Här är de som går i väntans tider (ja, förutom jag och Linda då...).

Och här är vår nya fålla, där mammorna ska gå med sina lamm när de blivit några dagar gamla och det är dags att släppa ut dem från deras små "familjeceller".

Först blir de besvikna när de inte får någon kross på kvällen, men sen skockas de omkring mig, när jag satt mig ner mitt ibland dem. Bruna tacklammet Durum kommer och nosar försiktigt och jag får klia henne lite, Duffy vill bli klappad, Cocos kommer och jag får peta lite på henne - inte mer. Dinkel smyger in från vänster och Choklad står precis på rätt avstånd för att jag inte ska nå henne. Alltid hungriga Tant Tofs klampar fram och frågar om jag har nåt korn i fickan till henne, men vänder på klacken när jag inte har det. Inget kel här inte! Över allas huvuden ser jag Bolly. Jag ropar på henne. Hon låtsas att hon inte hör. Jag ropar igen. Hon vrider ytterst lite på huvudet. Men sen kan hon inte motstå lockelsen, utan tar sig fram till mig där jag sitter och ställer sig framför mig med självklar äganderätt och låter sig omhuldas tills jag blir trött i armarna och måste slita mig från fårhuset.

Från 19 mars och tre veckor framåt kan jag mer eller mindre bo i fårhuset eftersom jag har semester. Efter det lär jag vara ganska trött på får ett tag framöver. Men det ska bli skönt att byta ut människor mot fåren ett tag och sen kommer det att vara skönt att byta ut fåren mot människorna igen...

Idag tog Lassie och jag en promenad till fårhuset och satt hos tackorna i nästan en timme. Mycket rogivande; man vill bara gotta ner sig i halmen/höet och slumra en stund. Bolly kom som vanligt och skulle bli klappad och pillad på och jag kunde inte låta bli att ta ett kort på hennes svans. När man gosar med fåren och de njuter står svansen rätt ut och Bollysvansen är förvillande lik en pinne som man bara tryckt dit.
För att motsäga Linda (bara för sakens skull) sätter jag min peng på att Bella blir först ut att lamma. Jag har ingenting alls att grunda detta på, utom att hon har en stor mage.

Ikväll har jag klämt på alla tackor -stora som små- och känt på juver och svansar för att lista ut vilka som är dräktiga.  ...och börja gissa vem som kommer att lamma först. (Bettan är stalltipset för kvällen, men inte än på ett tag.) De småtackor jag lyckades pilla på medan de var upptagna med att äta, inbillar jag mig har börjat fylla sina juver med mjölk så de ska nog också bli mammor. Lilla Durums svansskinn var flera nummer för stort och alldeles jättesladdrigt.

Längtar efter små lamm och paniken innan tackan börjar slicka sin nyfödda och vaknätterna och lättnaden när de äntligen hittar spenen och ljudet av en brumlande tacka och iskylan efter att ha tvättat sig för att känna efter felläge och lugnet när alla lamm har kommit ut. Bara några veckor kvar.

Min goda vän och tillika kollega Ylva följde med till fårhuset igår för att se till tackorna. Väl inne bland djuren rönte Ylva inte mycket uppmärksamhet; maten är ju viktigare. Men till slut kom Chutney fram och pillade in nosen i Ylvas vante och gick sen och åt igen. Sen kom Bakis fram, men stannade 1 meter ifrån Ylva och STARRBLIGADE! Man riktigt såg hur hennes små grå for omkring i skallen - VEM i hela friden är detta? Har hon varit här förr? Är hon snäll? Har hon godis? Har hon några roliga stroppar eller snören man kan dra i? Till slut hade hon i alla fall glott färdigt och sällade sig till sina ätande kamrater.

De är roliga, di däringa fåren.

Nu kan man se att det ska lammas om ett tag. Ullen på halsen har börjat lossna på en del av tackorna. Vi har inte en aning om varför de släpper ull och varför just på det stället, men så är det.

Vintern har hittills varit lugn på fårfronten, varför vi inte skrivit så mycket på bloggen. I verkliga livet har det varit mer turbulent. Vår fårflock är fortfarande en lugn oas för oss, där tiden står stilla och man kan komma ifatt sig själv. Det mest dramatiska som hänt i fårhuset är att taket höll på att rasa in på ett ställe när snön blev för tung. Med diverse stöttor och förstärkningar är dock läget under kontroll nu.

En smula is bildas i vattenhinkarna när det är -22 grader...

Bolly är alltid rolig att ta kort på. Hon har så ...eh...annorlunda... lugg och såna kamelkinder. Förutom att hon alltid ska bli kelad med, även om de just fått en sprillans ny ensilagebal.



Litet peptalk inför lamningen om ca tre månader. Jag uttryckte mitt tydliga önskemål om inga fler napplamm från Bollys sida. Hon lyssnade, men frågan är om hon tog in nåt?



Motionsspåret. Ca 10 meter. Inga friluftsfår det här...

De yngre i family får hade idag sagosläsning för fåren, som stod stilla och lyssnade. Bra att de får lite kultur.

Så. Nu väntar vi bara på klipparen... Han skulle ha kommit i förra veckan, men gjorde inte det. Nu kan det bli måndag eller tisdag; han skulle ringa idag söndag och tala om vilken dag det skulle bli. Lite svårt att planera verksamheten med Linda o mig som jobbar heltid och en oprecis klippare. Men det löser sig; det gör det alltid.

Alla tackorna mår bra. Dock har Caramelle ett sår på mulen, som hon fick sista veckan på betet. Det ser ut som ett större djur har rivit flera djupa streck i hennes nos. Hon verkar obekymrad om det dock och skorporna börjar lossna, så det blir nog bra med tiden. Vi undrar naturligtvis vad som kan ha åstadkommit detta: räv? lo? grävling?

Mina trädgårdsfår Diva och Decibel har anpassat sig väl i den stora flocken. Bägge vill gärna komma och gosa när jag är och hälsar på dem, men annars är de som vilka får som helst. Det är rätt skönt att få ha trädgården för sig själv igen och hundarna tycker nog det de också. Nu har Hedemorahönsen bott i hönshuset ett par veckor, så det finns lite allmogedjur i trädgården fortfarande. Tre hönor och så tuppen Fjalar.

Klöver Lime, vår avelsbagge jobbar på. Idag såg jag honom betäcka Cocos och igår hade han stått och flämtat när Linda kom ner. Strax blev han omringad av flera tackor som gosade med honom. Han är mycket omtyckt verkar det som! Och helt ofarlig för oss, till skillnad från Hampus i fjor, som man fick ha ögon i nacken för, åtminstone frampå slutet av betäckningstiden.

Nu får i alla fall tackorna och Klöver Lime stå inne tills Conny har varit och klippt dem. Såg ut som om det skulle kunna bli lite regn imorgon och de ska ju vara torra vid klippningen.

Bagglammen har ont om mat i sin hage, så vi har stödutfodrat dem med hö och lite spannmål. Imorrn ska vi köra ner några balar ensilage till dem, så de har lite att äta på tills det är dags för slakt runt första december. Nästa år kommer vi att ha runt 20 bagglamm och då måste vi se oss om efter en ny, större hage med bättre bete, vilket förmodligen kommer att föra med sig ett gediget stängslingsarbete...

I fårhuset ska vi få lite bättre lyse nu - ett par lysrörsarmaturer ska sättas upp vid ströbädden. Det kommer att bli jättebra och vi kommer att vara tacksamma för det sen när det börjar lammas.

Men först klippning, sen baggslakt och sen kanske vi kan koppla av några månader innan lamningen börjar.

I helgen ska tackornas tas in från sommarbetet. Ströbädden ska fixas först och lite annat. Conny Malm (bästa klipparen) kommer i veckan och snaggar damerna. Så nu får trädgårdsfåren bli vanliga får igen och flytta ihop med resten av hjorden.

Baggslakten kommer att ske i början av december, men det gör inte så mycket, då har de några veckor till på sig att växa.

Sen är det bara att vänta på att lamningen tar sin början. Runt 21 mars är tippat datum.