Nya skinn!

Nu har vi två snygga fårskinn till salu!

Ett svart, korthårigt, tvättbart:

Svart korthårigt fårskinn

Ett svartbrunt, långhårigt:

Svartbrunt långhårigt fårskinn

Dessa finns till beskådan i Fik & Butik och fler bilder kan mailas om någon spelkulant bor långt bort.
Som vanligt är det Frank på Pälsgarveriet i Flygsfors som berett dem.

"Bästa da´n sen mina barn föddes!"

Att våra får är underbara tycker vi såklart och idag fick vi bekräftat från utomstående att det är något speciellt med våra bäsingar.

En familj som kallar sig själva Family Får, där framförallt pappan är galen i får, följde idag med till sommarhagen. Vi hade stämt möte vid en korsning i skogen för vidare guidning. Jag var just på väg ut genom dörren hemma (efter ett snabb-stop  då jag slängt in överblivna pajer från mitt kafé) då min man yrade nåt om att det var något med mina bin. -Vadå? Sitter de i en klump nånstans?!! undrade jag med lätt panik i rösten. -Följ med och se, sa min man (oförmögen att någonsin svara ja eller nej på en enkel fråga) Och ja- mycket riktigt- de hade svärmat.

Shit vad gör jag nu? Det var bråttom. För tillfället satt de i en buske på lagom höjd men de kunde ju närsomhelst få för sig att de skull flytta till nån snygg skorsten i närheten för att starta sitt nya samhälle. Ringer "Olle med bina", kan komma och låna fångstlåda och köpa några lådor till, stuvar in barnen i bilen (eftersom jag redan sagt att deras kompisar skulle komma och titta på våra får), gasar iväg och möter Family Får vid korsningen, guidar ner dem till hagen, lämnar dem och barnen att gosa med fåren, gasar vidare till Olle, hör ett konstigt ljud (som om någon slängt in en kattunge i bilen), får lådor, gasar tillbaka, ser vad som orsakar det mystiska skriket; en påfågel, kommer tillbaka till fårhagen och möts av en lycklig familj. -"Det här var bästa da'n sen mina barn föddes!" säger pappan. Alla hade kelat med fåren och ena flickan, som var lite skeptisk i början, hade också charmats av Charlie Brown & Co.
Man blir glad när när människor är så entusiastiska!

Och bina? Jo, de skakades ner i en låda och fick promenera in i sin nya kupa under ordnade former.
Bina flyttar in i sin nya kupa
 Hoppas bara jag fick med drottningen för annars får jag göra om proceduren.

Fårfotograf Ullrik Lindeman i farten

Idag har vi haft fotosession med Charlie Brown, vårt coolaste bagglamm. Tänk så många roliga miljöer och situationer man kan försätta ett lamm i!
Vi har en hel del ordvitsar och bildgåtor att dela med oss av framöver, men tills vidare kommer här några vanliga fårbilder.


PS vi säljer nu lammkorv i Fik & Butik!
Kallrökt vitlökskorv för 70 :- (ca 350g.) och varmrökt grillkorv 4 st 50:- (ca 480 g.)

Kvällens första anhalt var kusten. Lite bilder med saltstänk och bris i ullen
Bagglamm på brygga

Vem  är det som klampar på min bro...?
Lilla Baggen Bruse trippar över trollebron

Vi följde alla skyltar vid badplatsen noga. Vi grillade inte utanför eldstaden och vi följde hundförbudet till punkt och pricka. Vi såg oss dock tvungna att förklara för en undrande promenerande familj vad vi höll på med. 

Baggen var med på badplatsen för fotgrafering och vi mötte en förvånad familj.

Lill rörde sedan ihop får i koppel, fårhund, träning på BHK . Nedan kan man se hur Lill lyckats nöta in "Gå före" .

Lill och Chalie tränar på apellplanen

Väl tillbaka i fårhagen hos mamma Pims så dök Charlie in på en välförtjänt slurk mjölk.



Lilla vackra Caramell poserar gärna



Sötaste baggen Chaplin är inte så stor men supergullig

Sötaste lilla svarta baggen heter Chaplin

Våra får charmar pressen

Barometern håller på att kartlägga Rockneby denna vecka. I samband med detta var en reporter och en fotograf ute i fårhagen i morse med Linda, som gjorde reklam för värmlandsfår och Lilla Lamm. Fåren skötte sig enligt uppgift utmärkt, kom på inkallning, lät sig klappas och luktade gott.

På fredag får vi se om de fastnade på bild.

Glassie

Glassie äter glass



Lassie äter glass
Klart man ska fika på "Tik & Butik", som vi döpte om kafét till idag!

Pavlovska får

Det går att lära får saker. Men man måste nog göra det med mat. Nu verkar det som om vi lärt fåren att komma till en speciell grind i hagen, när de hör att vi tutar. Sen får de spannmålskross och blir glada. (Och lite kel också...)

Mycket praktiskt är det, emedan hagen de går i är väldigt långsträckt. Förra året gick vi och visslade och ropade på dem, för att de skulle komma till kvällens fårräkning, men ofta stod de så långt bort eller bakom kullar eller i prasslande vass, så de inte hörde oss. Vissa kvällar gick mycket tid åt till att leta får, vilket inte gjorde något när man var på gott humör och solen sken. Hade man istället bråttom och klafsade omkring i lårhögt gräs i spöregn...

För övrigt är våra får helt ljuvliga där de traskar omkring i sin vackra hage. Fåren i sig blev vackrare när vi släppte ut dem i den hagen! Och så luktar de så gott, så gott - solvarma får. Och rena är de. Ja, alla utom Bella, som konstant är lortig. Lammen växer så det knakar - Ctig-Helmer och Clown börjar komma upp i normal fårstorlek. Minstingen Chaplin är svart och enormt söt. Lilla Caramelle likaså; hon är grå på bakkroppen och vit fram och lite blyg. Charlie Brown är tryggheten personifierad och måste alltid få en pratstund med en. Alla lammen är som små fiskar (stora fiskar...) som nappar tag i och smakar på kläder och skodon.

Bröderna Chabo och Carl-Gustaf har jag svårt att hålla isär. De ser likadana ut, förutom ett framben som är vitt på den ene. Bägge är ju döpta efter kungen, så det är ju inte så egendomligt att de är lika... (Fast kungen smeknamn stavas Tjabo.)

Hur eller hur så är de världens mest bortskämda får, men ack så fina!


Vem är det?

Andra barn frågar  " Vad blir det till middag? "  eller "Vad är det?"
Inte min treåring. I fredags kväll stod jag och skar fläskfilé och då kom hon och frågade, "Vem är det?" Jag förklarade att det var fläskfile, som jag köpt i affären och att den inte hade något namn. 5 1/2-åring la sig i och undrade "Men vem har haft den då?" Det vet man inte svarade jag. Det var dåligt tyckte barnen.  Jag håller med.

Taggtråd och pappersarbete

Igår körde vi ner till fårhagen för att ta bort taggtråd vi hittat mitt i hagen. Låg där gömd under gräs och buskar, perfekt för fåren att trampa på och fastna i. När vi väl började nysta i skiten, visade det sig vara åtskilliga meter som behövdes tas bort. Och alla som lekt med taggtråd vet ju hur mysigt det är med dess nyckfullhet. Rostiga slingor som sprätter iväg och fastnar i kläder och annorstädes. Vi svor nog en hel del.

Lindas hund Morris var med också och försökte undvika fåren. De var otäcka när de kom i flock och skulle lukta på honom. Stackars hunden gled omkring som en hukande skugga med fåren nyfiket lommande efter. Sen blev han glad, för då hittade han ett kalvben att tugga på. Varifrån benet kom lär vi aldrig få veta, för inga små kalvar har saknats i området.

Lassiehunden har börjat lägga sig platt på marken, när det kommer bilar farande. Utmärkt, tycker vi, så hon inte får för sig att valla dem. Men det är lite jobbigt, när man går längs en någorlunda trafikerad väg. Men hellre en ryckig promenad, än en överkörd border collie.

Jag har nu fört in alla våra elva lamm i vår gula Fårjournal. Där står vilka som är mammor, när lammen är födda och vad de får för nummer i sina öronbrickor. Vi skriver även i kännetecken på lammen, så vi kan hålla isär dem; en del är ju väldigt lika och kanske bara en vit fot skiljer dem åt.

Fårjournalen är i pappersformat, men vi måste också föra in våra lamm i en databas som heter Elitlamm. Och det var jag på väg att göra, när det visade sig att jag tagit bort lammens pappa ur Elitlamm (han slaktades sent i höstas). Det ska man alltså inte göra innan alla hans lamm är födda, annars har de ingen pappa; man bara låtsas att han lever... Så pappabaggarna kan släpa efter minst fem månader (dräktigthetstid) sen de är döda. Jättedumt. Nu får Elitamm peta in den sedan länge döde Bandit, så hans lamm kan registreras korrekt.
Morris pussar Bolly




RSS 2.0