Lilleman Spindelman on mission (possible)
När alla de andra stora tackorna och deras lamm får semester och går och såsar i sin sommarhage, då får Lillemann Spindelman - alias Deli - jobba, så liten han är.
Vi fick förfrågan från en lärare i ettan på ortens skola, om klassen kunde komma på studiebesök i vårt fårhus. Hur eller hur blev det för omständligt med bussresor och tider och Lindas och mina arbetstider och istället bestämdes att jag skulle ta med ett flasklamm till skolan. Valet föll på det allra mest sociala lammet - Lilleman.
Igår packade jag in lamm och fårhund i bilen och körde ner till skolan. Vi parkerade oss strax utanför skolgården på en liten gräsplätt utrustad både med en god buske och stängsel på tre sidor. Lilleman började genast klippa gräs och buske.
Sen kom första halvan av klassen, ca 10 barn. Alla blev störtkära i lammet och det klappades och gosades och Lilleman skötte sig ypperligt och lät sig villigt beklappas. Han älskar verkligen när folk pysslar med honom, så han var perfekt för uppdraget.
Men det skulle ju pratas får också, så jag fick berätta om vad fåren äter, hur de äter, varför man klipper dem, hur det går till, vad man gör med ullen sen... Sådant är ju enkelt och roligt. Dock slipper man aldrig undan de "tråkiga" bitarna, när det är barn som frågar; alltså kom frågor om slakt och kött och sjuka djur. Det är jätteviktigt att inte undvika de frågorna, men man får ju ta det lite varligt.
Ett barn ville veta hur man slaktar ett får. Läraren frågade om det var någon elev som inte ville höra det, i så fall kunde hon ta med sig dem en bit bort, men alla satt kvar. Jag berättade om bultpistolen och att fåret ramlar ihop på en sekund och inte hinner fatta någonting. Däremot hoppade jag över allt sprattlande som sker efter bultpistolen gjort sitt och hur man tappar fåret på blod. Jag berättade heller inget om hur det är att skicka iväg får på slaktbilen och vad som sker på det stora slakteriet.
Lassie fick vara med hela tiden också. Hon låg i mitten av ringen med magen i vädret och blev klappad (medan Lilleman gick omkring och blev ompysslad och tog sig en tugga här och där, bl a på en lärares scarf...) Barnen fick sålunda höra lite om vallning också. Medan vi stod där och pratade kom diverse hundar förbi med sina ägare. En lite Bichon Frisé var alldeles konsternerad över Lilleman och hade svårt att slita sig därifrån; husse tyckte också det var trevligt att titta på lammet.
Innan jag hunnit packa in utställningsföremålen i bilen igen, kom en mamma fram och frågade om Lilleman kunde ta på sig fler uppdrag. Hon jobbade nämligen på ett äldreboende någon mil från orten och skulle Lilleman kunna tänka sig att glädje di gamle med sin närvaro? Det kunde Lilleman, och Lassie skulle vara med som sidekick och kanske Lindas äldsta dotter, som råkade befinna sig i närheten när frågan kom upp. Så på fredag bär det av med Lilla Lamm-showen till Ålem.
Sen kanske mina tre flasklamm/trädgårdslamm kan få flytta ner till semesterfirarna i sommarhagen...
Vi fick förfrågan från en lärare i ettan på ortens skola, om klassen kunde komma på studiebesök i vårt fårhus. Hur eller hur blev det för omständligt med bussresor och tider och Lindas och mina arbetstider och istället bestämdes att jag skulle ta med ett flasklamm till skolan. Valet föll på det allra mest sociala lammet - Lilleman.
Igår packade jag in lamm och fårhund i bilen och körde ner till skolan. Vi parkerade oss strax utanför skolgården på en liten gräsplätt utrustad både med en god buske och stängsel på tre sidor. Lilleman började genast klippa gräs och buske.
Sen kom första halvan av klassen, ca 10 barn. Alla blev störtkära i lammet och det klappades och gosades och Lilleman skötte sig ypperligt och lät sig villigt beklappas. Han älskar verkligen när folk pysslar med honom, så han var perfekt för uppdraget.
Men det skulle ju pratas får också, så jag fick berätta om vad fåren äter, hur de äter, varför man klipper dem, hur det går till, vad man gör med ullen sen... Sådant är ju enkelt och roligt. Dock slipper man aldrig undan de "tråkiga" bitarna, när det är barn som frågar; alltså kom frågor om slakt och kött och sjuka djur. Det är jätteviktigt att inte undvika de frågorna, men man får ju ta det lite varligt.
Ett barn ville veta hur man slaktar ett får. Läraren frågade om det var någon elev som inte ville höra det, i så fall kunde hon ta med sig dem en bit bort, men alla satt kvar. Jag berättade om bultpistolen och att fåret ramlar ihop på en sekund och inte hinner fatta någonting. Däremot hoppade jag över allt sprattlande som sker efter bultpistolen gjort sitt och hur man tappar fåret på blod. Jag berättade heller inget om hur det är att skicka iväg får på slaktbilen och vad som sker på det stora slakteriet.
Lassie fick vara med hela tiden också. Hon låg i mitten av ringen med magen i vädret och blev klappad (medan Lilleman gick omkring och blev ompysslad och tog sig en tugga här och där, bl a på en lärares scarf...) Barnen fick sålunda höra lite om vallning också. Medan vi stod där och pratade kom diverse hundar förbi med sina ägare. En lite Bichon Frisé var alldeles konsternerad över Lilleman och hade svårt att slita sig därifrån; husse tyckte också det var trevligt att titta på lammet.
Innan jag hunnit packa in utställningsföremålen i bilen igen, kom en mamma fram och frågade om Lilleman kunde ta på sig fler uppdrag. Hon jobbade nämligen på ett äldreboende någon mil från orten och skulle Lilleman kunna tänka sig att glädje di gamle med sin närvaro? Det kunde Lilleman, och Lassie skulle vara med som sidekick och kanske Lindas äldsta dotter, som råkade befinna sig i närheten när frågan kom upp. Så på fredag bär det av med Lilla Lamm-showen till Ålem.
Sen kanske mina tre flasklamm/trädgårdslamm kan få flytta ner till semesterfirarna i sommarhagen...
Kommentarer
Trackback
