Rapport från Aktinosklubben
Tack Lennart för limericken! All uppmuntran tas tacksamt emot!
Igår kom veterinär Kersti och tittade på fåren. Det känns som om vi har läget någorlunda under kontroll för tillfället. Stolly - Aktinos 1 - har läkt ut och är återbördad till flocken. Lotta - Aktinos 2 - öppnade vi bölderna på och rengjorde med jodopax. Får spruta dagligen. Vittran - Aktinos 3 - fångades in och sattes ihop med Lotta, hennes böld rensades och hon fick sin första spruta.
Madicken är fri från fluglarver och verkar inte ha feber längre. Stina pigg också. Kersti trodde de hade kastat och vi hittade mycket riktigt efterbörd i fållan. Var fostren tagit vägen vet vi ej; de kan ha kommit ut och blivit tagna av räv eller fåglar, eller också kommer de efter hand. Det är inga fullgångna lamm, utan ganska små foster.
Kajsa och Björk fick sina klövar kollade och provtagna. Förhoppningsvis får vi svar i dag. Kersti tyckte det såg ganska bra ut, men vi får se. Troligen är det inte den fruktade fotrötan, utan bara klövspaltseksem, som är mycket enklare att bota. Verkade inte sannolikt att fotrötan skulle komma sådär, när vi har haft fåren ett år och inget klövproblem dykt upp, och inga främmande får har varit i närheten av dem.
Ja, nu känner vi oss lite lugnare och har lite tillförsikt igen.
Så måste jag bara komplimentera Linda för den utsökta dykningen efter Vittran igår! Vi höll på och försökte fånga in tackan (här skulle det kunna stå tackfan) i ungefär en och en halv timme. Det gick bara inte att överlista henne. Och hon visste så väl, att det var henne vi var ute efter. Bambi gick som limmad bredvid oss hela tiden och tiggde godis, men inte Vittran inte. Till slut blir man helt galen och önskar sig tio border collies, och då minsann yppade sig ett tillfälle att nå tackan ifråga. Ja, nå och nå, Linda kastade sig ett par meter kanske och tog nacksving (tacksving?) på Vittran och landade på fåret med ansiktet någon decimeter ifrån en hög med fårskit... Sen bar vi henne genom hela hagen och petade in henne i Volvon för vidare transport till sjukbostaden.
Finns det herdestavar med teleskoparm? Blåsrör?
Igår kom veterinär Kersti och tittade på fåren. Det känns som om vi har läget någorlunda under kontroll för tillfället. Stolly - Aktinos 1 - har läkt ut och är återbördad till flocken. Lotta - Aktinos 2 - öppnade vi bölderna på och rengjorde med jodopax. Får spruta dagligen. Vittran - Aktinos 3 - fångades in och sattes ihop med Lotta, hennes böld rensades och hon fick sin första spruta.
Madicken är fri från fluglarver och verkar inte ha feber längre. Stina pigg också. Kersti trodde de hade kastat och vi hittade mycket riktigt efterbörd i fållan. Var fostren tagit vägen vet vi ej; de kan ha kommit ut och blivit tagna av räv eller fåglar, eller också kommer de efter hand. Det är inga fullgångna lamm, utan ganska små foster.
Kajsa och Björk fick sina klövar kollade och provtagna. Förhoppningsvis får vi svar i dag. Kersti tyckte det såg ganska bra ut, men vi får se. Troligen är det inte den fruktade fotrötan, utan bara klövspaltseksem, som är mycket enklare att bota. Verkade inte sannolikt att fotrötan skulle komma sådär, när vi har haft fåren ett år och inget klövproblem dykt upp, och inga främmande får har varit i närheten av dem.
Ja, nu känner vi oss lite lugnare och har lite tillförsikt igen.
Så måste jag bara komplimentera Linda för den utsökta dykningen efter Vittran igår! Vi höll på och försökte fånga in tackan (här skulle det kunna stå tackfan) i ungefär en och en halv timme. Det gick bara inte att överlista henne. Och hon visste så väl, att det var henne vi var ute efter. Bambi gick som limmad bredvid oss hela tiden och tiggde godis, men inte Vittran inte. Till slut blir man helt galen och önskar sig tio border collies, och då minsann yppade sig ett tillfälle att nå tackan ifråga. Ja, nå och nå, Linda kastade sig ett par meter kanske och tog nacksving (tacksving?) på Vittran och landade på fåret med ansiktet någon decimeter ifrån en hög med fårskit... Sen bar vi henne genom hela hagen och petade in henne i Volvon för vidare transport till sjukbostaden.
Finns det herdestavar med teleskoparm? Blåsrör?
Kommentarer
Postat av: Lennart
Hej!
"Finns det herdestavar med teleskoparm? Blåsrör?"
Har sagt det innan och gör det igen. Lär er hantera en lasso. Jag bidrar gärna med min kunskap nästa sommar!
H-n!
Lennart
Postat av: Linda
Det komiska är att jag inte har några sviter efter gårdagens tackbrottning. Däremot öm skinka efter att ha snubblat baklänges och satt mig på betonggolvet i garaget - med mobilen i bakfickan. ...och mobilen höll.
Trackback
