Lilla Lamm

I söndags kväll hittade vi äntligen på nätet: aktinos. Detta är en sjukdom hos får och kor, där skador på slemhinnorna i munhålan gör att bakterier får fäste och gonar sig, varpå hårda knölar bildas och varbildning kommer igång, resulterande i bölder. Detta trodde vi var felet på vår ungtacka Stolly med sina knölar under hakan; symptomen stämde. Och om det var aktinos, så är det smittsamt, varför vi beslöt att ta hem henne från betet, så hon inte kunde smitta ner dem som inte allaredan var smittade (nu var det inte så farligt smittsamt, enligt vår veterinär; om inte de andra tackorna hade skador på slemhinnorna de också).

Så fick Stolly åka bil hon också, men hon tyckte inte alls att det var lika kul som baggarna har tyckt. Men hon var duktigare på att hålla tätt i alla fall, och kissade så ordentligt när hon kommit ur bilen. Instängd i min trädgårdshage var hon och förtvivlad var hon. Tittade och bräkte desperat åt det håll flocken befann sig (fast 6 km därifrån). Och hoppade (nästan) över stängslet.

Stackaren fick bli inburad i lagården med hö och sly och vatten medan mattarna befann sig på respektive arbetsplats. Vid femtiden kom så veterinär Karin och tittade på Stolly och konstaterade alltså aktinos. Nu ska hon ha en spruta om dagen i en muskel på halsen i tio dagar åtminstone, kanske mer. Men i och med att det är en ung, stark tacka, så bör hon klara detta bra och bli frisk på kuppen.

Och vårt maedi visnaprov har vi fått skjuta på till i oktober, efter klippningen, då alla fåren är samlade och nyklippta, vilket underlättar mycket vid blodprovstagningen.

Vårt nya fårhus/lagård, som ska tas i bruk i oktober, har vi nu mätt på alla upptänkliga sätt inför förprövningen. Var ska fåren kunna gå ut, var ska de dricka, var ska de äta? Varje tacka ska ha 45 cm ätplats och en tacka med lamm måste ha 1.70 kvm inomhusyta (om de har fri tillgång till utevistelse, som våra har), det ska vara si och så mycket fri plats bakom ett ätande får, och si och så breda utgångar...

Man kan lätt bli matt med tanke på alla regler och krav, men betänker man varför dessa regler och krav kommit till, så blir man istället nästan tacksam, för är det någon djurgrupp som farit illa, så är det fåren. Heja Länsstyrelsen!

Ja, nu är iallafall en engelsk bok om fårsjukdomar på väg till Lilla Lamm från AdLibris; lika bra att ha den som soffbordsbok istället för någon stor, snygg, färggrann och inbjudande foliant med trädgårds-, mat- eller antikporr. Sådant hinner man ju ändå inte med när man har får...