Väntans tider

Fast beslutna att inte låta något mer lamm dö för oss bestämde vi oss för att vaka över fåren hela kalla natten. Risken är också, tror vi, att Tofs som förlorat sitt lamm ska sno någon annans. Hon är mycket intresserad av vad de andra har för sig, gör själv alla lamningstecken och bräker och letar efter sin döda unge. Sagt och gjort; Lill och jag har kört skytteltrafik till fårhuset och turats om att titta på när Bolly stönat och legat och stirrat i väggen.
Nu är klockan snart halv två på dagen och vi har åkt hem var och en till sitt för lunch. Inga lamm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0