Lugnet i fårhuset
Nu har det varit så händelselöst i fårhuset en längre tid, att man börjar invaggas i något bedrägligt slags lugn. Efter det senaste årets turbulenta fårinnehav är det förvisso välkommet, men ändock suspekt.
Det mest dramatiska denna vecka, var att de tre gamla och Lille Bror hade lyckats stänga in sig i en liten avdelning, som ursprungligen var gjord för en ensilagebal. De hade puttat omkull en grind och klivit över, men pga av grindens lutning inåt, kunde de sen inte ta sig tillbaka. Vår "granne", som har hästar på samma gård där vi har fåren, hade upptäckt deras predikament och gett dem hö att tugga/ligga på; det fanns ju inget annat att äta där de befann sig och bara ett betonggolv att lägga sig på. Linda kom till deras räddning vid kvällsutfodringen.
Idag fick alla fåren ny halm. Det är så kul att se hur glada de blir av så lite. Nu är det en del hö i halmen, så fåren kastar sig över den och och pillar ut godbitarna. Och jag kastar halmen på fåren; en del blir helt övertäckta med halm, men det bekymrar dem föga, de bara mumsar vidare.
En del av fåren luktar väldigt mycket får just nu. Speciellt inne hos de gamla tackorna luktar det - får. Och de bägge som inte har lamm - Skrållan och Pippi - är sura på varandra och stångas och bråkar. Förmodligen är de brunstiga, kanhända luktar de extra mycket då? Jag tycker inte om fårlukt , eller när det smakar får om köttet, och jag kommer ihåg förra hösten, när fåren luktade så mycket, att jag blev rent illamående. Då tänkte jag att det var för att de var blöta och dana, men förmodligen var det brunsttid då också.
Våra kattungar Fröding och Selma växer så det knakar. Mest på bredden... Förmodligen får de mat både av våra hästgrannar och oss, plus att de tar en hel del möss. Fröding är värst; han är riktigt rund om magen. Lurven, honkatten som bor där sen tidigare, är så snäll och vänlig mot kattungarna; hon har tagit emot de små med öppna "armar". Vi var lite oroliga först, att hon skulle köra iväg dem, men icke. Det råder fred i stall och fårhus. Alla tre blev avmaskade för några veckor sen, sen Lurven kräkts upp en maskhärva... på bästa hästtäcket...
Till sist måste jag bara berätta om vår grannes barn, Alvin, som är 4 år. Mamma och pappa har ekologisk mjölkproduktion och satsar på annat ekologiskt också, såsom vindkraft och nu också rapsoljeproduktion. På kyrkans barntimme hade alla barn ombetts rita sin familj på ett färdigtryckt gult ark, där det överst stod "Tack Gud för min familj". Jag förmodar att de andra barnen ritade sin mamma och pappa och sina syskon. Men inte Alvin inte - han ritade gårdens nya rapspress! Enbart. Nu såg rapspressen i och för sig rätt mänsklig ut med ben och någon sorts kropp, men en rapspress var det. Detta har ju inget med får att göra, men är himla kul ändå!
Det mest dramatiska denna vecka, var att de tre gamla och Lille Bror hade lyckats stänga in sig i en liten avdelning, som ursprungligen var gjord för en ensilagebal. De hade puttat omkull en grind och klivit över, men pga av grindens lutning inåt, kunde de sen inte ta sig tillbaka. Vår "granne", som har hästar på samma gård där vi har fåren, hade upptäckt deras predikament och gett dem hö att tugga/ligga på; det fanns ju inget annat att äta där de befann sig och bara ett betonggolv att lägga sig på. Linda kom till deras räddning vid kvällsutfodringen.
Idag fick alla fåren ny halm. Det är så kul att se hur glada de blir av så lite. Nu är det en del hö i halmen, så fåren kastar sig över den och och pillar ut godbitarna. Och jag kastar halmen på fåren; en del blir helt övertäckta med halm, men det bekymrar dem föga, de bara mumsar vidare.
En del av fåren luktar väldigt mycket får just nu. Speciellt inne hos de gamla tackorna luktar det - får. Och de bägge som inte har lamm - Skrållan och Pippi - är sura på varandra och stångas och bråkar. Förmodligen är de brunstiga, kanhända luktar de extra mycket då? Jag tycker inte om fårlukt , eller när det smakar får om köttet, och jag kommer ihåg förra hösten, när fåren luktade så mycket, att jag blev rent illamående. Då tänkte jag att det var för att de var blöta och dana, men förmodligen var det brunsttid då också.
Våra kattungar Fröding och Selma växer så det knakar. Mest på bredden... Förmodligen får de mat både av våra hästgrannar och oss, plus att de tar en hel del möss. Fröding är värst; han är riktigt rund om magen. Lurven, honkatten som bor där sen tidigare, är så snäll och vänlig mot kattungarna; hon har tagit emot de små med öppna "armar". Vi var lite oroliga först, att hon skulle köra iväg dem, men icke. Det råder fred i stall och fårhus. Alla tre blev avmaskade för några veckor sen, sen Lurven kräkts upp en maskhärva... på bästa hästtäcket...
Till sist måste jag bara berätta om vår grannes barn, Alvin, som är 4 år. Mamma och pappa har ekologisk mjölkproduktion och satsar på annat ekologiskt också, såsom vindkraft och nu också rapsoljeproduktion. På kyrkans barntimme hade alla barn ombetts rita sin familj på ett färdigtryckt gult ark, där det överst stod "Tack Gud för min familj". Jag förmodar att de andra barnen ritade sin mamma och pappa och sina syskon. Men inte Alvin inte - han ritade gårdens nya rapspress! Enbart. Nu såg rapspressen i och för sig rätt mänsklig ut med ben och någon sorts kropp, men en rapspress var det. Detta har ju inget med får att göra, men är himla kul ändå!
Kommentarer
Trackback
