Sorg i hagen ...igen

Nu får det väl ändå vara nog. Nu måste vi väl ha upplevt nog med olika dödar. Slakt, dödfött lamm, rovdjursdöd och nu - nödslakt.

Torsdag kväll och Lill tittade som vanligt till fåren och räknade in dem. Hur hon än räknade - och med telefonsupport från mig - bockade av får och lamm, så fattades en. Till slut hittade hon Lill-Skrållan liggande på stigen bakom dungen, mycket illa däran. Vi trodde (och hoppades) först att det var ett ormbett eftersom hon hade en vätskefylld bula under svansroten och sondmatade henne med betapred. Vi upptäckte sedan att juvret var svullet, och det kom blod ur ena spenen och benet var svullet också. Vi kommer aldrig få veta exakt vad som hänt men enligt veterinären som vi hade telefonkontakt med så lät det som en infektion som lett till allmänblodförgiftning. Snabb avlivning var det enda han rekommenderade men obduktion var inget alternativ eftersom det var midsommarhelg.  Som tur var kunde Peter komma på en gång och vår vackra tacka fick sluta sina dagar där i hagen. Två lamm lämnade hon efter sig men de företagsamma små liven hade redan följt med resten av flocken och verkade inte sakna mamma alls.

Händer det alltid så här mycket i fårvärlden?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0